Handelns utveckling 2022-Ett år präglat av inflation och förvirrande statistik!
Under helåret 2022 växte detaljhandeln med 4,4 procent i löpande priser, vilket innebär att det är det 26:e året i rad som branschen uppvisat en positiv försäljningstillväxt. Dagligvaruhandeln var den stora vinnaren med en utveckling på 9,0 procent. Sällanköpsvaruhandelns utveckling var något mindre på 1,5 procent, men utvecklingen från året innan var samtidigt osedvanligt stark. Är då allt gott och alla belåtna! Nej inte riktigt så är fallet.  En stor del för att inte säga all utveckling under 2022 har varit strakt präglad av inflation vilket i själva verket inneburit att detaljhandeln har tappat mycket. Detta gör att det är förvirrande att beskriva utvecklingen och då särskilt i löpande priser.
Sällanköpsvaruhandelns utveckling har alltså gått ned signifikant från föregående år där tillväxten var 9,6 procent. 1,5 procent är en blygsam utveckling, och det beror på den andra halvan av 2022, då det under vissa månader var negativ utveckling i relation till året innan. Det första halvåret var tvärtom, med utvecklingstal för mars på 5,7 procent, vilket är imponerande med tanke på att tillväxten byggs på den ökning med 18,4 procent som kom i mars 2021. Den senare delen av 2022 var trenden mer negativ. Det är framför allt sport- & fritidshandel och blomster- och trädgårdshandel som backade, båda med 5 procent. Dagligvaruhandeln har däremot gått starkt jämfört med 2021 men det skall poängteras att nästan all tillväxt eller utveckling i dagligvaruhandeln har varit prisökningar eller inflation.
Den del av sällanköpsvaruhandeln som växte tydligast var klädhandeln, med tillväxt på 10,3 procent. Detta är extra intressant med tanke på att den växte med 14,3 procent under 2021. Det året kunde man se effekterna av att restriktionerna i samhället släppte. 2022 blev alltså en fortsättning på den positiva trenden för klädhandeln, men även skohandeln växte vidare 2022. Detta är dock jämförelsetal i löpande priser och i fasta priser är utvecklingen negativ.
I övrigt har 2022 varit ett svårare år för sällanköpsvaruhandeln. Det var inte bara sporthandeln, utan även byggvaror, heminredning, elektronik och möbelhandel hade negativa tillväxttal. När det gäller sportvaror är förändringen en tillbakagång efter en tillväxt i samma storlek förra året, men inom de andra sorternas handel kan man mer anta att svenskarna investerat mindre än föregående år på sina hem som ett resultat av att tiden med restriktioner är över. Under tiden med hemarbete lade människor större fokus på sin hemmamiljö, men den typen av köp skjuts nu upp i och med prisökningar och mindre tid tillbringad i hemmet. Järn- och bygghandeln går från en utveckling med 9,5 procent 2021 till att krympa med 2,9 procent år 2022.

Källa: Handelsfakta och HUI Research, helårsutveckling
 
E-handelns utveckling 2022. Första året med negativ utveckling.
E-handeln krympte under 2022 med 7 procent, E-handeln krympte med cirka 10 miljarder jämfört med fjolåret. I Västra Götaland har andelen som E-handlar min en gång i månaden ökat med 2 procent från 2020 till 78 procent och det genomsnittliga köpbeloppet för en månad ligger på 2582 kr. År 2020 var tillväxten extremt hög, 40 procent, och detta självklart på grund av pandemin. 2021 hade tillväxten halverats och låg på 20 procent, och år 2022 hade utvecklingen stannat av och sjönk med 7 procent. E-handeln är dock väsentligt större än den var innan pandemin med en försäljning på 136 miljarder.
2022 var året då pandemirestriktionerna låg bakom oss, och det var dags att se vilka av våra e-handelsbeteenden som bestått. Det var framför allt i början av året, under de första två kvartalen som E-handeln krympte ordentligt, med 8 procent under bägge perioder. Sedan blev den negativa trenden svagare under tredje kvartalet, med 5 procents minskning. De stora förändringarna i beteenden kom alltså så snart samhället öppnades upp.
Tittar man på detaljhandelns delbranscher och jämför deras E-handelsutveckling så ser man att fördelningen är ojämn. Inte helt oväntat var det dagligvaror som krympte snabbast med en minskning i E-handel på 17 procent. Försäljningen i den delbranschen hade växt med 95 procent 2020 och 35 procent 2021, så att en viss del av försäljningen skulle falla bort när samhället öppnades upp kommer inte som någon överraskning. Den tydliga tillväxtbranschen när det kommer till E-handel var apotekshandeln. Där växte E-handeln med 10 procent. Hemelektroniken, som hade majoriteten av sin försäljning online 2021 föll med 10 procent och E-handeln utgör som resultat av det endast 47 procent av försäljningen.
Som tidigare nämnt är en intressant del av E-handelns utveckling år 2022 vilka köpbeteenden som ligger kvar efter pandemin. I och med att E-handeln växt så kraftigt under 2020 och 2021 blir det en signifikant utveckling så länge tillväxten inte är negativ. Ett exempel på detta är kläder och skor, där tillväxten låg på 2 procent. På ett liknande sätt behöll sporthandeln sin E-handelsandel på 20 procent trots att försäljningen krympte med 8 procent.
Bygghandeln krympte med 3 procent under 2022, men ökade samtidigt sin andel av den totala byggvaruförsäljningen med en procentenhet till 15 procent. E-handeln utgör 15 procent av den totala detaljhandeln i Sverige. De delbranscher vars E-handelsandel ligger över det snittet 2022 är hemelektronik på 47 procent, kläder och skor på 29 procent, sport och fritid på 20 procent och apotek på 20 procent. Just vad gäller apotek är det många konsumenter som fortsatt tyckt att det varit naturligt att handla läkemedel online även efter pandemin.
E-handeln har alltså för första gången på länge krympt. Det är första gången i E-barometerns historia som försäljningen online uppvisar negativa tillväxttal. Samtidigt finns vissa delbranscher där konsumenterna redan etablerat naturliga mönster för köp online. En viktig faktor för att kunderna ska välja E-handel tycks vara information. 97 procent av E-handelskunderna menar att bra och tydlig information om produkterna är viktigt för att de ska handla online.
Källa: PostNord, E-barometern Årsrapport 2022.
 
2022: Läget för gränshandeln- Fågel Fenix
Pandemin innebar ett mycket stort tapp för gränshandeln. Det största delen av gränshandeln sker i Strömstad. Där minskade detaljhandelsförsäljningen med nästan 70 procent år 2020. Hittills har vi bara siffror för år 2021 på hur återgången gått i Strömstad, men från Norge finns siffror för hur handeln med Strömstad sett ut. Från försäljningsnivåer på 1 100 respektive 1 313 miljoner norska kronor under 2020 och 2021 har siffran nu stigit till 5 977 miljoner norska kronor. Detta innebär en ökning med 455 procent. Det återstår en bit för att nå upp till 2018 års nivå på 8 569 miljoner norska kronor i konsumtion, men indikationen är alltså att gränshandeln kommer tillbaka nu när restriktionerna slopats. Butiksbeståndet runt gränshandeln har varit hårt pressat med temporära nedstängningar och koncept som inte kommit tillbaka. Men nu ser allt mycket bättre ut och utmaningen under 2022 har varit att få tag på personal till handeln då många flyttat därifrån eller skolat om sig.
 
Detaljhandeln i Västra Götaland 2021/22 -
Detaljhandeln i Västra Götalands län omsätter nästan 120 miljarder kronor  
Handeln fördelat på regional nivå för 2022 offentliggörs först under hösten 2022.
Under 2021 omsatte detaljhandel i Västra Götalands län 120,2 miljarder kronor. Det är en ökning från 2020 med 4 procent (från 116 miljarder). Störst omsättning hade Göteborg med 45,3 miljarder kronor och ökade, precis som resten av länet, sin försäljning med 4 procent jämfört med förra året. Efter storstaden kommer Borås på 8,1 miljarder, tätt följd av Uddevalla med 6 miljarder kronor. Starkast utveckling i länet 2020/2021 hade Tanum med 11% (en motsvarande ökning med 149 miljoner). Att handeln i västra Götaland kommer öka än mer under 2022 ser vi som troligt då gränshandeln sedan sommaren 2022 går för fullt igen.
Detaljhandeln i Västra Götaland har fått nya tillskott under 2022. Bland annat har Willys öppnat en butik med 3100 kvm yta i Älvängen under våren 2022. I juni öppnade även Axfood en ny butik under det nya konceptet Snabbgross.
 
 
Göteborg
Butiksbeståndet i Göteborg är under stark press. Inte minst med hänsyn tagen till lågkonjunkturens effekter och därtill en skenande kostnadsutveckling. Under året har tex Design Only lämnat Nordstan De anrika butikerna United Colors of Benetton samt Face Stockholm stängdes under 2022. Samtidigt finns det många som ser möjligheter och satsar däribland, Stadium Outlet, som öppnat en butik på 1900 kvm i Femman i Göteborg. Lekia har etablerats på Kungsgatan i Stadiums gamla lokaler. Den österrikiska varumärket Blue Tomato som är butik för skejtboard etablerades på Vallgatan under året.
 
Utvecklingsprojekt i Göteborgsregionen 2022 - Spännande framtid
I Västra Götaland pågår flera olika utvecklingsprojekt med detaljhandelsanknytning varav ungefär hälften är inom Göteborgsregionen. Några mindre händelser under 2021 var att Uniqlo i april öppnade sin första butik utanför Stockholmsområdet i Centrala Göteborg. Stadium och H&M valde under året att ta beslutet att stänga ner varsin butik i centrala Göteborg. NK har tagit ett nytt steg i Göteborg i och med öppningen av en ny Vintage-avdelning, där kunderna kan köpa vintageplagg från kända varumärken.
Ett stort projekt under namnet RegionCity, en ny stadsdel runt centralstationen i Göteborg, går framåt men byggstart förväntas tidigast 2023. Hela projektet handlar om ett område på nästan 150 000 kvadratmeter och förväntas helt färdigställt 2030. Ett av husen i området på 40 000 kvadratmeter som kommer med handel, kontor, gym, restauranger och coworking förväntas färdigställas redan 2026.
I Bäckebol Center har ett projekt med utvecklingen av en ny ICA med tillhörande apotekhjärtat butik på 3600 kvadratmeter pågått i flera år och både butiker har under 2021 öppnats. Centret har även föreslagit en ytterligare expansion på 6 400 kvadratmeter men ingen tidsplan finns ännu att finna.
Backaplans Centrum har sedan 2012 legat som projekt som Göteborgs Stad velat genomföra. Det handlar om cirka 140 000 kvadratmeter cityhandel men även 9000 bostäder, kontor, skolor, idrottshall och kulturhus. Det är inget litet projekt och allt beräknas vara klart 2035. Centrumbebyggelsens detaljplan har under 2021 tagits fram till samrådsfasen och början av 2022 har allmänheten möjlighet att framföra åsikter kring projektet. Efter samråd förvänts granskning, av möjlig ny information, som planeras fortgå fram till 2023 med förhoppningen att planen kan antas 2024.
NK Göteborg har ett planerat projekt med en expansion på 5 000 kvadratmeter. Förväntningarna är att detaljplanen ska kunna vinna laga kraft 2023 men konstruktionen förväntas inte starta förrän tidigast 2026. Hufvudstaden, som äger fastigheten, har under 2021 bestämt sig för vilken arkitektbyrås förslag de vill använda för expansionen.
I Frölunda torg planeras utbyggnad av både handel och bostäder, 1650 nya bostäder och 40 000 kvadratmeter handel (en expansion på det redan 75 000 kvadratmeter stora handelsområdet). Förhoppningen är att samråd ska hållas under våren 2022, med en färdig detaljplan 2023/24 och att konstruktion av projektet ska kunna börja 2024/26.