Handelns utveckling 2017

Inledning
Den svenska detaljhandeln visade en något avtagande tillväxt under 2016, men hade fortfarande god fart. En relativt svag decembermånad satte punkt för detaljhandelsåret 2016 som till slut landade på samma tillväxt som 2014, 3,4 procent mätt i löpande priser. I kronor motsvarade denna tillväxt 25 miljarder, vilket innebar att detaljhandelns totala försäljning summerades till 751 miljarder kronor 2016. Den största delen av tillväxten kom under årets första sex månader. 

Den positiva utvecklingen innebar dock att branschen kunde notera det tjugonde året i rad med obruten tillväxt. Utvecklingen under denna period har möjliggjorts av befolkningstillväxt, ökad köpkraft och konsumtion, låg ränta, för detaljhandeln gynnsam lagstiftning som ROT-avdraget och en rad andra faktorer. HUIs prognos för den totala detaljhandeln ligger för 2017 på 2,5 procent mätt i löpande och fasta priser. Det fastställda resultatet för 2017 kommer först under sensommaren. För 2018 är prognosen 3,0 procent i löpande och fasta priser. Prognosen för 2018 revideras upp efter det att regeringen presenterat en budgetproposition som innehåller förslag som kraftigt gynnar konsumtion. Detta främst genom höjt barnbidrag och lägre skatt för pensionärer. 


Västra Götaland
 Västra Götaland är ett geografiskt stort län med flera starka handelscentrum. Länets uthyrningsbara yta per 1 000 invånare uppgår till 840 kvadratmeter, vilket är lägre än rikets genomsnitt om 930 kvadratmeter. Storgöteborg är länets starkaste handelscentrum följt av gränshandeln mot Norge i Strömstads kommun. Andra starka handelsnoder utgörs av Uddevalla, Trollhättan, Skövde och Borås. I Västra Götaland finns 33 köpcentrum och 21 handelsområden. Göteborgs kommun har dock bara två stora köpcentrum över 20 000 kvadratmeter, Nordstan och Frölunda Torg. Göteborgs starkaste handelsnod är centrala Göteborg med Nordstan i topp. Nordstan är även Sveriges omsättningsmässigt största köpcentrum.
Gränshandeln mot Norge genererar stora omsättningsvolymer för de handelsplatser som ligger nära den norska gränsen i Strömstad. Osloområdet har omkring 1 miljon invånare och ligger cirka 1 timme och 30 minuter från de svenska gränshandelsplatserna.
I Västra Götaland finns många utvecklingsprojekt och den totala planerade yta som kan komma att tillföras fram till 2025 uppgår till 615 000 kvadratmeter. Länets projektvolym är därmed den högsta i riket. En stor andel av projekten planeras i Göteborg med omnejd. Stora projekt pågår bland annat i Kungälv,Sisjön, Mölndal och Backaplan. 
 
Dagligvaruhandeln 2017
Dagligvaruhandeln har under året haft en relativt måttlig tillväxt som främst varit inflationsdriven. Mätt i löpande priser utvecklades dagligvaruhandeln med prel. 2,4 procent. Branschen utmanas i stor utsträckning av caféer och restauranger men även av att näthandeln växer, inte minst i storstadsregionerna. Fortsatt är andelen e-handel inom dagligvaruhandeln låg och branschen har en andel på cirka 2 procent av den totala dagligvaruförsäljningen.
 
Sällanköpsvaruhandeln 2017
Sällanköpsvaruhandeln hade under 2017 några framgångsrika år att möta och ändå lyckades sällanköpsvaruhandeln att öka med prel. 2,4 procent dvs. samma som dagligvaruhandeln. De branscher som gick bäst var optik samt möbelhandeln som båda ökade mellan 5-10 procent. Branscher som har det svårt är de som har hög exponering mot e-handeln såsom elektronik samt leksaker för att nämna två.
 
Den digitala kanalen
E-handeln har växt kraftigt under de senaste 10 åren och utgör idag cirka 9 procent av den totala detaljhandeln i Sverige. Under 2017 omsatte e-handeln i Sverige 67 miljarder kronor och enligt HUIs prognos kommer handeln över internet att omsätta 77 miljarder under 2018. Att handla på nätet har blivit en självklar del av vardagen för både män och kvinnor i alla åldrar. De svenska konsumenterna handlar på internet allt oftare. Under 2016 handlade två av tre e-handelskonsumenter varor på nätet minst en gång i månaden, vilket är en klar uppgång från tidigare år. Främst e-handlades kläder/skor samt böcker/media, men även skönhets-/hälsoprodukter i stor utsträckning.

Källa: E-barometern, HUI Research/Postnord.

De branscher som drivit e-handels framfart under 2017 är framförallt bygghandeln, inredning/möbler, sport/fritid och barnartiklar/leksaker men också livsmedel som nu börjar växa även på nätet. E-handeln är ännu i sin linda, men utvecklingen går raskt framåt. Utvecklingen drivs främst av tre faktorer:

  • En ökad mognad hos konsumenten. När konsumenten en gång har handlat via internet tenderar denne att fortsätta. Man upplever bekvämligheten, utbudet och priserna som positivt. Ju mer man handlar desto mindre oroar man sig för det som till en början var en barriär i form av frågetecken kring betalning, leverans och lurendrejeri.
  • En ökad mognad hos handlarna. Detaljhandeln har förstått att man måste leverera i tid, hålla vad man lovar, etc. E-handeln har också lärt sig mer om allt – från hemsidans presentation och utformning till hur man ska hantera bakomliggande logistik och inköp – vilket förbättrat affärerna.
  • En teknisk mognad. Den tekniska utvecklingen har skapat helt nya förutsättningar för e-handeln genom mobiltelefoner, datorer, sociala medier och affärssystem. Vart denna utveckling i framtiden leder går inte att förutse i detalj, men vi vet att den kommer att intensifieras. Här finns således fortsatt möjlighet till mognad.


I takt med att näthandeln blir en allt vanligare försäljningskanal kommer även lokala aktörer att behöva förhålla sig till e-handelns utveckling.  Allt tyder på att e-handeln i framtiden kommer att bli kännbar även på det lokala planet för Sveriges kommuner.
Näthandelns utveckling ställer krav på omställning, nya strategier och en ny attityd. Den fysiska detaljhandeln kommer inte att se samma utvecklingstakt som den har vant sig vid de senaste 10-15 åren. Det beror dels på att vi fram till nu har haft en exceptionell tillväxt i detaljhandeln under drygt ett decennium, men också på inverkan från e-handeln. I förlängningen innebär detta att detaljhandelns ytbehov inte kommer att växa i samma takt som köpkraften ökar.

En förklaring till den ökade e-handeln är den snabba digitaliseringen i samhället. Mer avancerade och fler attraktiva digitala koncept gör handel och shopping allt mer tillgängligt för gemene man. Den smarta mobiltelefonen som är med de flesta 24 timmar om dygnet är en väsentlig omständighet som möjliggör för människor att handla oberoende av tid och plats. Den fysiska och digitala sfären påverkar varandra allt mer och i stort sett alla köp har något digitalt inslag idag. De senaste årens tillväxt i e-handeln kan förklaras av att både detaljhandelskedjorna och de mer renodlade e-handelsaktörerna satsar på att möta kunderna i flera olika kanaler. Idag ser vi en utveckling där showroom, hämtbutiker och e-handel i fysisk butik växer fram. Stora kedjeaktörer kompletterar sina butiker med e-handel för att nå bredare och för att vara med i konsumentens initiala researchfas. På motsvarande sätt öppnar allt fler e-handelsföretag fysiska butiker för att synas på en annan, ny arena, ge rådgivning och inte minst agera upphämtnings- och utlämningsplats. De olika försäljningskanalerna integreras i allt större utsträckning och det får allt mindre betydelse var en köpprocess i själva verket börjar eller slutar. Detta resulterar i att vi i framtiden inte kommer att tala om e-handel och fysisk handel separat utan vi kommer snarare prata i termer om konsumtion vilket då är ett samlingsbegrepp för de båda.

Café/restaurang och service
Café- och restaurangnäringen har haft en positiv tillväxt under många år och uppvisat högre tillväxttal än detaljhandeln i stort. Inom köpcentrumhandeln står restauranger för cirka 4 procent av omsättningen och verksamheter inom kommersiell service 2 procent. Café- och restaurangernas närvaro och roll har stor betydelse på dagens handelsplatser och de bidrar till att det, utöver shopping, finns andra sorters mötesplatser. Utvecklingen har under de senaste åren inneburit en ökning av caféer och restauranger i handelsmiljöer generellt. En annan tydlig utveckling är att det förekommer allt fler olika koncept, en större bredd och variation som attraherar olika målgrupper vid olika tillfällen. De större köpcentrumen har idag mer heltäckande utbud av mat och dryck, ett innehåll som sträcker sig från den traditionella snabbmaten till lite högre profilerade restauranger som exempelvis erbjuder fine dining. Servicenäringens har, liksom restaurangnäring, en viktig funktion och betydelse i köpcentrum och på handelsplatser av idag. Det handlar till stor del kring att göra det lättare och smidigare för konsumenterna genom att samla både handel, service och restaurang på ett och samma ställe. Det senaste årens utveckling har bland annat inneburit att verksamheter som tidigare inte var aktuella för etablering i traditionella handelsmiljöer nu är ytterst aktuella. Det handlar dels om att servicenäringarna vill vara där människor är och dra fördel av de omfattande flöden vissa platser skapar. Samtidigt vill även köpcentrum och handelsplatser ha relevant kommersiell och offentlig service i sitt samlade utbud för att stärka banden till besökarna. Det ska vara möjligt att även göra andra saker och tillgodose andra behov än endast shopping. Det kan till exempel handla om hår- och skönhetsvård, gym, nöjen som bio och bowling, kultur, bibliotek, vård med mera.
Platserna av idag är inte renodlade handelsplatser utan snarare mötesplatser som ska möta många vittskilda behov under dygnets alla timmar. Tiden är också en faktor då det kan handla om att skapa fortsatt liv och rörelse, även efter att butikerna har stängt, med hjälp av andra verksamheter som för med sig andra, nya beteenden.

Detaljhandeln i Göteborgsregionen

Den regionala- och lokala omsättningsstatistiken släpar som alltid efter, vilket gör att vi ännu inte har de faktiska omsättningsuppgifterna för regionen avseende 2017. När 2016 års siffror presenterades framkom det dock att Göteborgsregionen haft en god utveckling.  Regionen som helhet växte med 2 procent. Dagligvaruhandeln hade en starkare utveckling i Göteborg än vad sällanköpsvaruhandeln kunde uppvisa.
 
Både Nordstan och Frölunda Torg har haft tillväxt och uppvisar historiskt höga omsättningsnivåer. Cityhandeln har vi i skrivandestund ingen kännedom om men utvecklingen i stadskärnor med hög andels beklädnadshandel har det generellt tufft då konkurrensbilden från nya försäljningskanaler som e-handel tillkommit.

Nordstan och Femmanhuset har under året gjort en uppgradering eller förnyelse med nya hyresgäster och koncept på väg in i huset. Likaledes har nya aktörer etablerats på Fredsgatan såsom t.ex Chanel.
 
Det vi också börjar se är att kranskommunerna till storstäderna och så även Göteborg börjar stärka upp sin handelsstruktur och handelsutflödet från dessa viktiga oftast köpstarka kommuner på verkar handeln i storstäderna. Härryda, Stenungsund och Kungsbacka är kommuner som uppvisat en god utveckling. Under 2018 kan vi också förvänta oss mindre utflöde från både Kungälv och Mölndal som med egna nya gallerior stärker upp sin handel betydligt, vilket kommer påverka förutsättningarna för handeln, särskilt i Göteborg.